Snabbsvar. Den 11 november lade EU-kommissionen fram förslaget till Digital Fairness Act. Det är en förordning som ska ersätta direktivet om otillbörliga affärsmetoder och gälla direkt i alla EU-länder. Förslaget förbjuder bland annat falska påståenden om att en vara nästan är slut, tidsbegränsade erbjudanden utan angiven slutid, förvalda tillägg i kassan och uppsägningar som är krångligare än köpet. Överstrukna jämförpriser mot rekommenderat pris får inte heller användas. Inget av det gäller ännu. Parlamentet och rådet ska först enas, och enligt förslaget börjar reglerna gälla tolv månader efter att förordningen trätt i kraft.
Black Friday är om en vecka. Just nu är många e-handelssajter fulla av nedräkningar, röda etiketter med "bara 3 kvar" och knappar där nej-alternativet är gömt i grå text. En del av det är redan olagligt. Mycket mer kan bli det.
EU-kommissionen presenterade Digital Fairness Act den 11 november. Kommissionen hänvisar till sin konsumentrapport från 2025: ungefär 60 procent av EU:s invånare handlar på nätet, och den som handlar online löper över 60 procent större risk att råka ut för problem än den som handlar i butik. Kommissionen räknar med att konsumenterna kan spara upp till 13,7 miljarder euro per år på de nya reglerna.
Jag har läst förslaget och bilagan med de förbjudna metoderna. Här är det jag tycker att nordiska e-handlare ska känna till redan nu.
Vad är Digital Fairness Act?
Förslaget är en förordning som ska ersätta direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. Det är den lagstiftning som i Sverige har genomförts i marknadsföringslagen. Eftersom det blir en förordning gäller samma text i alla medlemsländer. För den som säljer i flera nordiska länder är det faktiskt en fördel.
Kärnan är en så kallad svart lista i bilaga 1 till förslaget. Där står 62 metoder som alltid räknas som otillbörliga. Ni behöver alltså inte visa att en enskild kund påverkades. Använder ni metoden bryter ni mot reglerna. En helt ny del av listan handlar om dark patterns, alltså design som lurar kunden att välja något den annars inte hade valt.
Det är fortfarande ett förslag
Texten kan ändras mycket på vägen. Europaparlamentet och ministerrådet ska förhandla, och sådana processer brukar ta mer än ett år. I själva förslaget står att reglerna ska gälla tolv månader efter ikraftträdandet. Ni har alltså tid. Men flera av punkterna är bra kundupplevelse redan i dag.
Falsk brist och nedräkningar
Det här är punkterna som träffar flest kampanjsidor.
Falska påståenden om att en vara är slut snart eller är populär förbjuds. Det gäller också om ni inte tydligt redovisar vad påståendet bygger på.
Att visa brist hela vägen genom köpet, på produktsida, i varukorg och i kassa, för att skapa stress förbjuds.
Ett erbjudande som sägs vara tidsbegränsat måste ha en angiven längd. En nedräkning som startar om när kunden laddar om sidan klarar inte det kravet.
Har ni ett lagersaldo som visas automatiskt och stämmer är det inget problem. Problemet är saldon som är påhittade eller som alltid visar samma låga siffra.
Jämförpriser och dolda avgifter
Punkt 11 på listan är den jag tror överraskar flest. Enligt förslaget får ni bara visa ett överstruket pris eller en procentsats i jämförelse med ett aktuellt pris hos en namngiven konkurrent. I skälen till förslaget står också att jämförelser mot rekommenderat pris eller uppskattat pris inte ska tillåtas. Begagnat eller renoverat får jämföras med priset för samma vara ny.
Det här gäller jämförpriser. Era egna prissänkningar styrs fortfarande av reglerna om 30-dagarspris, som vi gick igenom i texten om Black Week och 30-dagarspriset. Att reglerna redan i dag tas på allvar syntes i går, när Konsumentombudsmannen krävde tre företag på två miljoner kronor var för fel priser vid kampanjer.
Förslaget förbjuder också dropp-prissättning. Det första priset kunden ser ska innehålla alla avgifter som kunden inte kan undvika. En serviceavgift som dyker upp först i kassan blir alltså förbjuden.
Kassan och val som styr kunden
Flera punkter handlar om hur val presenteras i varukorg och kassa:
Förvalda tillägg som kunden måste klicka bort, till exempel en försäkring eller en extra produkt.
Nej-alternativ formulerade som det dumma valet, typ "Nej tack, jag gillar inte att spara pengar".
Att få det att se ut som att det bara finns ett alternativ.
Att fråga om igen när kunden redan har sagt nej.
Dubbla negationer och omvänd logik i listor med val.
Pris, avtalstid och automatisk förlängning som visas mindre tydligt än annan viktig information.
Det mesta av det här sänker också konverteringen på sikt. Kunder som känner sig lurade kommer inte tillbaka. Vi ser ofta att en enklare och ärligare kassa ger bättre resultat, och det är något vi jobbar med i konverteringsoptimering.
Prenumerationer och provperioder
Säljer ni prenumerationer, som kaffe, skönhetsprodukter eller tillskott, blir det fler krav. Enligt förslaget ska kunden få en påminnelse innan en gratis provperiod övergår i betalt avtal och aktivt godkänna det betalda avtalet. Påminnelsen ska bland annat innehålla slutdatum för provperioden, pris, avtalstid och hur man säger upp avtalet. Kunden ska också påminnas innan en prenumeration förlängs automatiskt.
Att säga upp ska inte vara krångligare än att börja. Den svarta listan förbjuder steg för att säga nej, ångra eller ändra ett val som är fler, svårare eller tar längre tid än vad som är rimligt. Förslaget ger också kunden rätt att få prata med en människa i kundtjänsten när det behövs, även om ni använder AI-chatt.
Influerare och recensioner
Förslaget ställer också krav på varumärken som jobbar med influerare. Varumärket ska kräva att influeraren följer EU:s regler och tydligt märker reklam. Kraven på recensioner finns kvar. Ni får inte påstå att recensioner kommer från verkliga köpare om ni inte har kontrollerat det.
Vad kan det kosta?
För omfattande överträdelser i flera länder ska medlemsländerna kunna ge böter på minst 4 procent av årsomsättningen i de berörda länderna. Utreder kommissionen själv kan böterna bli upp till 6 procent av den globala omsättningen. De nivåerna riktar sig mot de största aktörerna, men varningar och viten från Konsumentverket räcker gott för en mindre e-handlare.
Det här kan ni göra redan nu
Ni behöver inte bygga om något före Black Friday. Men när kampanjerna är över är det ett bra läge att gå igenom sajten.
Lista alla ställen där ni visar lagersaldo, popularitet eller nedräkning, och kontrollera att de bygger på riktiga data.
Gå igenom alla jämförpriser. Byt "rek. pris" mot er egen prishistorik eller ta bort jämförelsen.
Se till att frakt och avgifter syns så tidigt som möjligt.
Ta bort förvalda tillägg i kassan.
Läs igenom knapptexter och popup-fönster. Är nej-alternativet lika tydligt som ja?
Har ni prenumerationer, testa själva hur lång tid det tar att säga upp.
Står ni inför ett plattformsbyte eller en ny kassa är det billigare att bygga in det här från början. Är ni nyfikna på hur andra EU-regler påverkar er kan ni också läsa vår genomgång av NIS2 och e-handelslagen. Ecommerce News Europe har en kort sammanfattning av förslaget på engelska.
Vanliga frågor om Digital Fairness Act
När börjar Digital Fairness Act gälla?
Det är oklart. Förslaget kom 11 november 2026 och ska förhandlas av Europaparlamentet och rådet. Enligt förslaget gäller reglerna tolv månader efter att förordningen trätt i kraft.
Är nedräkningar förbjudna?
Inte alla. Enligt förslaget är det förbjudet att påstå att ett erbjudande är tidsbegränsat utan att ange hur länge det gäller, och att falskt påstå att det bara finns kort tid kvar. En ärlig nedräkning till ett verkligt slutdatum är tillåten.
Får vi visa att en vara snart är slut?
Ja, om det stämmer. Förbjudet är falska påståenden om tillgång och popularitet och att upprepa bristmeddelanden genom hela köpet för att skapa stress.
Får vi jämföra med rekommenderat pris?
Enligt förslaget nej, inte med överstruket pris eller procentsats. Jämförelsen ska göras mot ett aktuellt pris hos en namngiven konkurrent. Era egna prissänkningar följer fortfarande reglerna om 30-dagarspris.
Gäller reglerna även små e-handlare?
Ja. Den svarta listan gäller alla som säljer till konsumenter. I förslaget står att myndigheter och domstolar ska ta hänsyn till företagets storlek och omsättning när de bestämmer påföljder.